Global hälsa och förebyggande utmaningar – från EU till FN: s beredskapsmekanismer

Som vi redan är medvetna om – eller kan vi definitivt bedöma på vår dagliga basupplevelse – att Covid-19-pandemin har förändrat vår uppfattning om att vi redan tänkte på ämnet ”nödsituation”, ”hälsa”, ”global” och ”virus”; och från båda sidor, personligen och kollektivt. Covid-19-pandemin har skapat ”drivkraften” för en europeisk strategi för att bättre förbereda sig för och reagera på olika hälsokriser. För att citera EU-kommissionens ordförande von der Leyen, när Covid-19 slog Europa i mars 2020, ”för många [EU-medlemsstater] såg ursprungligen ut för sig själva […], för många gav ursprungligen ett” bara för mig ”svar”. För att vara bättre förberedd i framtiden har Europeiska kommissionen lagt fram ambitiösa planer för en europeisk hälsounion, för att skydda EU-medborgarnas hälsa och reagera på gränsöverskridande hälsohot.

Nu när vi tydligt kan erkänna och komma överens om att Covid-19 inte kommer att bli den sista folkhälsokrisen i världen som vi kommer att ställas inför Baserat på denna bedömning måste EU vara bättre förberedd på att gemensamt förutse och ta itu med de pågående och ökande riskerna, inte bara för pandemier utan också för hot som orsakats av människan, såsom bioterrorism eller kemiska makroincidenter. Visst kan varje samhälle, oavsett nivå eller dimension, behöva förbereda en ny reaktionsmekanism för att kunna möta otänkbara eller otänkbara hot och faror som kan spricka eller till och med försvaga EU: s levnadssätt.

Det bästa hoppet för att hantera framtida hälsokriser är att förutse och förbereda sig innan någon form av fara kan förverkligas.

Den nya myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA ¹) är en ny panel som håller på att inrättas för att stärka Europas förmåga att förebygga, upptäcka och snabbt reagera på gränsöverskridande hälsokriser genom att säkerställa utveckling, tillverkning, upphandling och rättvis fördelning av viktiga medicinska motåtgärder ².

HERA: s kärnuppdrag kommer att vara:

– Att stärka samordningen av hälsosäkerheten inom unionen under beredskaps- och krishanteringstider och sammanföra medlemsstaterna, industrin och berörda parter i en gemensam insats.
– identifiera och åtgärda potentiella sårbarheter och strategiska beroenden inom unionen i samband med utveckling, produktion, upphandling, lagring och distribution av medicinska motåtgärder,
– bidra till att stärka den globala beredskaps- och insatsarkitekturen för hälso- och sjukvård.

HERA kommer att inrättas inom kommissionen som en gemensam resurs för både medlemsstaterna och EU. Inrättandet av HERA inom kommissionen kommer att möjliggöra en snabb operationalisering i början av 2022, flexibilitet i organisationen och mobilisering av kommissionens befintliga befogenheter, verktyg och program. HERA har definierats som en ”nyckelpelare i EU: s hälsounion” ³ , vilket tillkännagavs av president von der Leyen i hennes tal om tillståndet i unionen 2021 ”och kommer att fylla ett tomrum i EU: s akuta insatser och beredskap på hälsoområdet”. Hälsounionen ⁴ kommer att finansieras med 5,1 miljarder euro under en sjuårsperiod (2021-2027), vilket är tio gånger större än den tidigare hälsobudgeten. Förslagen omfattar en förlängning av mandaten för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA ⁵) och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC ⁶) och en översyn av förordningen om allvarliga gränsöverskridande hälsohot. EU: s beredskaps- och insatsmyndighet för hälso- och sjukvård (HERA) tillkännagavs också som en del av detta paket – utformat av president Ursula von der Leyen som en myndighet som ska modelleras efter den amerikanska biomedicinska myndigheten för avancerad forskning och utveckling,BARDA⁷.

Baserat på en intressant utvärderingsstudie om EHRA: s effektiva förmåga att realistiskt möta behoven hos drabbade samhällen under en akut hälsokris av Federation of European Academies of Medicine, (FEAM ⁸) kan vi försöka sammanfatta följande huvudpunkter som kan definiera HERA roll och uppgift:

• HERA måste vara fokuserad, men samtidigt tillräckligt flexibel för att leverera resultat, bygga trovärdighet, effektivitet och överväga de långsiktiga konsekvenserna och riskerna På kort sikt bör HERA försöka förstå i detalj och åtgärda luckorna på europeisk nivå när det gäller medicinska motåtgärder för pandemisk beredskap och reaktion. HERA måste se till att dessa är tillgängliga för låg- och medelinkomstländer. Samtidigt bör det vara realistiskt vad det kan åstadkomma med de begränsade medel som finns tillgängliga.
• HERAS struktur, uppdrag och finansiering måste vara tillräckligt ambitiös och flexibel för att reagera i scenarier som skiljer sig från Covid-19-sammanhanget.
• På medellång till lång sikt bör kommissionen analysera alla gränsöverskridande hot mot EU-medborgarnas hälsa och föreslå en större ambitionsroll för HERA. Verksamhet som HERA bedriver i framtiden bör definieras efter en fördjupad gapanalys.
• Skapandet av HERA är ett tillfälle att harmonisera det europeiska biomedicinska forsknings- och utvecklingslandskapet för pandemisk beredskap och snabbinsatskapacitet.
• HERA bör formalisera och samordna heltäckande tillsyn över FoU-insatser i hela EU vid hälsokriser.
• HERA måste upprätthålla expertis och resurser mellan kriser. HERA bör bädda in en One Health-strategi.
• HERA måste samarbeta för att bygga vidare på styrkorna i EU: s hälso- och forskningssystem.
• HERA måste ha ett nära samarbete med andra EU-institutioner (inklusive europeiska hälsorelaterade organ), initiativ och program för att möjliggöra och förstärka, snarare än förringa, befintlig verksamhet.
• HERA måste ha ett nära samarbete med medlemsstaterna för att bygga upp legitimitet och förtroende och införliva och dela med sig av nationell expertis.
• HERA måste bygga och upprätthålla relationer mellan kriser så att det i nödsituationer kan reagera snabbt i samarbete med betrodda partners.
• HERA måste prioritera att bygga starka relationer med industrin.
• HERA måste bygga en bred bas av stöd för att vara effektiv och för att vinna förtroende.
• HERA måste vara global i sin inställning till hälsohot för att återspegla europeiska värderingar, genom att integrera samarbete och tillgång i sitt arbete.
• HERA måste ha ett globalt förhållningssätt till krisberedskap och snabbinsatskapacitet.
• HERA bör prioritera rättvis tillgång i sin finansiering och verksamhet.

Det internationella sammanhanget

1.1 Universal Health Cover- age (UHC)

– Universal Health Coverage (UHC) ⁹ innebär att alla individer och samhällen får den hälso- och sjukvård de behöver utan att drabbas av ekonomiska svårigheter. Det omfattar hela spektrumet av viktiga hälso- och sjukvårdstjänster av hög kvalitet, från hälsofrämjande åtgärder till förebyggande, behandling, rehabilitering och palliativ vård under hela livscykeln.

– Tillhandahållandet av dessa tjänster kräver tillräcklig bemanning av kvalificerad och kompetent hälso- och sjukvårdspersonal med en optimal kompetensmix på anläggnings-, uppsöknings- och samhällsnivå, och som är rättvist fördelade, tillräckligt stödda och åtnjuter de-cent arbetsvillkor. UHC-strategierna måste göra det möjligt för alla att få tillgång till de tjänster som tar itu med de viktigaste orsakerna till sjukdom och död och säkerställer att kvaliteten på dessa tjänster är tillräckligt bra för att förbättra hälsan hos de människor som tar emot dem.

– Dessa utmaningar är lika relevanta i låg- och medelinkomstländer, så att utökad täckning också leder till bättre hälsoutfall för alla.

Att skydda människor från de ekonomiska konsekvenserna av att betala för hälsovårdstjänster ur sina egna fickor minskar risken för att människor kommer att drivas in i fattigdom eftersom oväntad sjukdom kräver att de använder upp sina livsbesparingar, säljer tillgångar eller lånar – förstör deras framtid och ofta deras barns.|||UNTRANSLATED_CONTENT_START|||¹⁰.|||UNTRANSLATED_CONTENT_END|||

1.2 Hur kan länderna göra framsteg mot UHC?

– Många länder gör redan betydande framsteg mot UHC, även om covid-19-pandemin överallt påverkade tillgången på hälso- och sjukvårdssystem för att tillhandahålla ostörd hälso- och sjukvård.

Alla länder kan vidta åtgärder för att snabbare närma sig UHC trots bakslagen i Covid-19-pandemin, eller för att bibehålla de vinster de redan har gjort. I länder där hälso- och sjukvården traditionellt har varit tillgänglig och överkomlig, finner regeringarna det allt svårare att svara på befolkningens hälsobehov och de ökande kostnaderna för hälso- och sjukvården.

– Covid-19-pandemin visade dramatiskt på den ovärderliga roll som vård- och omsorgsarbetarna spelar och vikten av att öka investeringarna på detta område.

– För att uppfylla kraven på hälso- och sjukvårdspersonal i målen för hållbar utveckling och UHC behövs över 18 miljoner ytterligare hälso- och sjukvårdspersonal senast 2030. Klyftorna i tillgången på och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal är koncentrerade till låginkomstländer och låginkomstländer. Den ökande efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal förväntas öka den globala ekonomin med uppskattningsvis 40 miljoner arbetstillfällen inom hälso- och sjukvården fram till 2030.

– Det behövs investeringar från både den offentliga och den privata sektorn i utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal samt i skapande och tillsättning av finansierade befattningar inom hälso- och sjukvårdssektorn och hälsoekonomin. Covid-19-pandemin, som ursprungligen har påverkat hälso- och sjukvårdspersonalen oproportionerligt, har belyst behovet av att skydda hälso- och sjukvårdspersonal, att prioritera investeringar i utbildning och sysselsättning och att utnyttja partnerskap för att ge dem anständiga arbetsvillkor.

UHC fokuserar inte bara på vilka tjänster som omfattas, utan också hur de finansieras, förvaltas och levereras.

Det behövs en grundläggande förändring av tjänsteleveranserna så att tjänsterna integreras och inriktas på människors och samhällens behov.

Detta inbegriper omorientering av hälso- och sjukvården för att säkerställa att vården tillhandahålls i den lämpligaste miljön, med rätt balans mellan ut- och slutenvård och stärkt samordning av vården.

För att nå SDG-målet 3.8 om allmän hälso- och sjukvård för alla senast 2030 måste minst en miljard fler människor ha tillgång till grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster under varje femårsperiod mellan 2015 och 2030.

– UHC: s arbete är att skapa en universell tillgång till ett starkt och motståndskraftigt hälso- och sjukvårdssystem med primärvården som grund. Samhällsbaserade tjänster, hälsofrämjande åtgärder och sjukdomsförebyggande åtgärder är viktiga komponenter liksom immunisering, vilket utgör en stark plattform för primärvården som UHC måste byggas på.

1.3 Kan UHC mätas?

Svaret är JA övervakningen framsteg mot UHC bör fokusera på två saker:

Andelen av befolkningen som kan få tillgång till grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster av hög kvalitet (SDG 3.8.1).

– Andelen av befolkningen som spenderar en stor del av hushållets inkomster på hälsa (SDG 3.8.2).

Att mäta eget kapital är också avgörande för att förstå vem som lämnas kvar, var och varför. Tillsammans med Världsbanken, SOM har utvecklat
en ram för att mäta och spåra framstegen för UHC genom att övervaka båda kategorierna, med beaktande av både den övergripande nivån och i vilken utsträckning UHC är rättvist, och erbjuda täckning av tjänster och ekonomiskt skydd till alla personer inom en befolkning, såsom de fattiga eller de som bor i avlägsna landsbygdsområden.

OECD: s perspektiv på global hälsa och dess effekter på nationell nivå

Enligt OECD: s senaste rapport ”Hälsosam för alla?”¹¹ är god hälsa en nyckelkomponent för befolkningens välbefinnande. Välbefinnande betyder inte nödvändigtvis bara att inte vara medicinskt sjuk utan att betrakta individen i ett holistiskt tillvägagångssätt: ”inflytandet på sociala, utbildnings- och arbetsmarknadsresultat – att vara vid god eller dålig hälsa har också större konsekvenser för människors chanser att leda en tillfredsställande och produktiv livsproduktion”.

|||UNTRANSLATED_CONTENT_START|||Inequalities in health system access create a massive impact in living and working conditions and in behavioural fac- tors¹² at all levels and in a great part of the world, especially in the South-south cooperation.|||UNTRANSLATED_CONTENT_END|||

En allmän översikt över detta kan hämtas genom att titta på OECD: s hälsodatabas som erbjuder den mest omfattande källan till jämförbar statistik om hälso- och sjukvårdssystem i OECD-länderna.

Det är ett viktigt verktyg för att genomföra jämförande analyser och dra lärdomar av internationella jämförelser av olika hälso- och sjukvårdssystem ¹³.