Den italienska nationella planen för återhämtning och motståndskraft

1. Den nationella återhämtnings- och resiliensplanen T(NRRP) och dess inverkan
Den nationella återhämtnings- och resiliensplanen (NRRP) är en ambitiös och omfattande plan som utvecklats av Europeiska unionen (EU) för att ta itu med de ekonomiska och sociala utmaningar som pandemin Covid-19 medför. I planen anges hur EU-länderna kommer att använda finansiering från NextGenerationEU-initiativet för att stödja sin ekonomiska återhämtning och bygga en mer hållbar och motståndskraftig framtid. Reformerna och investeringarna i Italiens plan, som godkändes av rådet den 13 juli 2021, ändrad den 19 september 2023, hjälper landet att bli mer hållbart, motståndskraftigt och bättre förberedt för de utmaningar och möjligheter som erbjuds av den gröna och digitala övergången. Bland annat medför den nationella återhämtnings- och resiliensplanen betydande förbättringar i patientvården inom hälso- och sjukvården. Ökad finansiering underlättar förvärvet av toppmodern utrustning och utvecklingen av avancerade avbildnings-/terapitekniker. Detta kommer förhoppningsvis att leda till mer exakta och aktuella diagnoser, vilket gör det möjligt för läkare att ge mer riktade och effektiva behandlingar. Dessutom betonar planen rekrytering och utbildning av kvalificerad vårdpersonal, vilket ytterligare förbättrar kvaliteten på vården som ges till patienter. Förbättrad tillgång till radiologi, nuklearmedicin och strålningsonkologi, minskade väntetider och förbättrad patientupplevelse är några av de anmärkningsvärda resultaten av denna plan. I synnerhet kommer följande områden att gynnas av de investeringar som planeras i den nationella återhämtnings- och resiliensplanen:
Utbyte av föråldrad utrustning som använder joniserande strålning: användningen av joniserande strålningsteknik inom sjukvården fortskrider i en extraordinär och ständigt accelererande takt. Radiologi, strålbehandling och nuklearmedicinska avdelningar kan förbättra både sina vårdstandarder och effektivitet tack vare pågående framsteg. Som en del av den nationella återhämtnings- och resiliensplanen har ett betydande fokus lagts på utbyte av föråldrad utrustning som använder joniserande strålning. Detta initiativ erkänner vikten av att ha toppmodern teknik inom radiologi, strålningsonkologi och nuklearmedicin för att förbättra patientvård och diagnostisk noggrannhet. Föråldrad utrustning kan leda till suboptimal bildkvalitet, längre undersökningstider och begränsad diagnostisk/terapeutisk kapacitet. Genom att tilldela resurser för utbyte av sådan utrustning syftar planen till att förbättra effektiviteten och effektiviteten hos radiologiska/nuklearmedicinska förfaranden och strålbehandlingar. Uppgradering till moderna bildsystem, såsom digital radiografi, datortomografi (CT) och magnetisk resonanstomografi (MRT), möjliggör inte bara snabbare och mer exakta diagnoser utan bidrar också till att minska patientens väntetider och förbättra de övergripande vårdresultaten. På samma sätt kan toppmodern strålbehandlingsutrustning, såsom avancerade linjära acceleratorer med bildstyrd strålbehandling (IGRT) och intensitetsmodulerad strålbehandling (IMRT), leverera mer riktade och exakta stråldoser, vilket sparar friska vävnader samtidigt som tumörer behandlas effektivt. Ersättningen av föråldrad radiologisk utrustning enligt den nationella återhämtnings- och resiliensplanen innebär ett åtagande att tillhandahålla avancerad teknik till vårdgivare, vilket säkerställer leverans av högkvalitativ vård till patienter.
Förbättrade säkerhetsstandarder: ett av de viktigaste fokusområdena i den nationella återhämtnings- och resiliensplanen är förbättringen av säkerhetsstandarder vid medicinsk användning av joniserande strålning. Planen betonar genomförandet av strikta protokoll och riktlinjer för att säkerställa säker hantering och administrering av strålning i vårdinrättningar. Lämplig utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal som är involverade i strålningsförfaranden prioriteras för att minimera riskerna i samband med joniserande strålningsexponering. Genom att upprätthålla robusta säkerhetsåtgärder skyddar planen patienter, vårdgivare och allmänheten och mildrar de potentiella negativa effekterna av joniserande strålning.
Forskning och utveckling: I den nationella återhämtnings- och resiliensplanen erkänns vikten av att främja forskning och utveckling inom medicinsk användning av joniserande strålning. Ökade investeringar på detta område har lett till betydande framsteg inom strålbehandlingstekniker, såsom intensitetsmodulerad strålbehandling, stereotaktisk radiokirurgi och brakyterapi. Dessa innovationer har revolutionerat cancerbehandling, vilket möjliggör exakt inriktning av tumörer samtidigt som man sparar friska vävnader. Dessutom har planen stött forskningsinsatser för att utforska alternativa tillämpningar av joniserande strålning inom områden som nuklearmedicin och molekylär avbildning, vilket banar väg för framtida medicinska genombrott. Digital transformation är ett annat viktigt område där NRRP kan stödja vårdinnovation. Digital teknik som artificiell intelligens (AI) och maskininlärning kan hjälpa radiologer att tolka bilder mer exakt och effektivt, vilket möjliggör snabbare och mer exakta diagnoser. På samma sätt har AI potential att förbättra noggrannheten, precisionen, effektiviteten och den övergripande kvaliteten på strålbehandling för cancerpatienter. NRRP omfattar investeringar i digital infrastruktur, såsom höghastighetsbredbandsanslutningar, som kan stödja utvecklingen och spridningen av dessa tekniker inom hälso- och sjukvården.
Förstärkning av hälso- och sjukvårdsinfrastruktur: Den nationella återhämtnings- och resiliensplanen har tilldelat resurser för att stärka hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen relaterad till medicinsk användning av joniserande strålning. Detta inkluderar renovering och utbyggnad av strålningsonkologiska avdelningar, radiologiska anläggningar och nukleärmedicinska enheter. Uppgraderad infrastruktur gör det möjligt för vårdgivare att möta den växande efterfrågan på strålningsbaserade diagnostiska och terapeutiska tjänster, vilket säkerställer snabb tillgång för patienter. Dessutom betonar planen inrättandet av omfattande strålsäkerhetsprogram och kvalitetssäkringsåtgärder, vilket främjar en kultur av excellens och ansvarsskyldighet vid leverans av strålningstjänster.
Samarbete och kunskapsdelning: Den nationella återhämtnings- och resiliensplanen uppmuntrar samarbete mellan hälso- och sjukvårdsinstitutioner, forskningsorganisationer och branschintressenter som är involverade i medicinsk användning av joniserande strålning. Samarbetsnätverk främjar kunskapsutbyte, forskningssamarbeten och spridning av bästa praxis. Dessa partnerskap underlättar utbyte av expertis, framsteg och kvalitetssäkringsprotokoll, vilket säkerställer enhetliga standarder och ständiga förbättringar på området. Genom att främja samverkan skapar planen en dynamisk miljö som stimulerar innovation och bidrar till utveckling av nya tekniker och teknologier. Investeringar i motståndskraft kan hjälpa vårdgivare att förbereda sig för och reagera på framtida kriser som pandemier eller naturkatastrofer, vilket säkerställer att viktiga bildbehandlingstjänster förblir tillgängliga för patienter.

2. Fokus på den italienska nationella planen för återhämtning och motståndskraft
Italiens plan för återhämtning och motståndskraft syftar till att ta itu med det akuta behovet av att främja en stark återhämtning och förbereda Italien för framtiden i kölvattnet av en aldrig tidigare skådad kris som orsakats av pandemin. Italien kommer att bli mer motståndskraftigt, hållbart och väl förberett för de möjligheter och utmaningar som den gröna och digitala omställningen innebär tack vare reformerna och investeringarna i planen. Italiens nationella reformprogram lanserades av den italienska regeringen och godkändes av Europeiska unionen (EU) i april 2021. Syftet är att modernisera landets infrastruktur och göra den mer motståndskraftig mot framtida utmaningar. Den innehåller en rad åtgärder som syftar till att förbättra Italiens konkurrenskraft, stärka den sociala sammanhållningen och påskynda landets övergång till en mer hållbar och digital ekonomi. Enligt förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens måste alla reformer och investeringar genomföras senast i augusti 2026. Det totala nationella reformprogrammet omfattar finansiering på 191,5 miljarder euro, varav 68,9 miljarder euro är öronmärkta för investeringar och 122,6 miljarder euro för reformer ^[1]. Planen omfattar 58 reformer och 132 investeringar för att uppnå detta. Investeringarna fokuserar på sex nyckelområden (eller uppdrag), inklusive digitalisering, hållbar infrastruktur, grön omställning, utbildning och forskning, social integration och hälsa. Dessa investeringar syftar till att öka den ekonomiska tillväxten, skapa arbetstillfällen och förbättra välbefinnandet för italienska medborgare. Ett av huvudinriktningarna i NRRP är hälso- och sjukvårdssystemet, med en betydande mängd medel som avsatts för att förbättra kvaliteten på vård och infrastruktur på sjukhus och vårdinrättningar. Det sjätte uppdraget handlar om hälsa, en kritisk sektor som har stått inför historiska utmaningar under det senaste året. Effekterna av Covid-19-krisen på hälso- och sjukvårdssystemen har visat vikten av en fullständig, rättvis och enhetlig rätt till hälsa över hela det nationella territoriet. Dessutom har pandemin satt personligt välbefinnande tillbaka i centrum för den politiska agendan. De reformer och investeringar som föreslås i planen på detta område har två huvudmål: att stärka det nationella hälso- och sjukvårdssystemets förebyggande och behandlingskapacitet till förmån för alla medborgare för att säkerställa rättvis och allmän tillgång till vård och att främja användningen av innovativ teknik inom medicin. Uppdrag 6 i NRPP är uppdelat i två delar:
– M6C1: Närhetsnät, anläggningar och telemedicin för territoriell vårdassistans. Åtgärderna i denna komponent syftar till att stärka de tjänster som tillhandahålls i territoriet genom att förbättra och skapa lokala anläggningar och centra (såsom samhällshus och samhällssjukhus), stärka hemvård, utveckla telemedicin och mer effektivt integrera med alla sociala tjänster och hälsovårdstjänster.
– M6C2: Innovation, forskning och digitalisering av den nationella hälso- och sjukvården. De åtgärder som ingår i denna komponent kommer att möjliggöra förnyelse och modernisering av befintliga tekniska och digitala strukturer, slutförandet och spridningen av den elektroniska patientjournalen (EHR), en bättre kapacitet för att tillhandahålla och övervaka väsentliga stödnivåer (LEA) genom effektivare informationssystem. Betydande resurser avsätts också för vetenskaplig forskning och främjande av tekniköverföring, samt för att stärka National Health Services kapacitet och humankapital genom förbättring av personalutbildning.
NRRP har tilldelat totalt 15,63 miljarder för de två delarna av uppdraget. Sammantaget kan Italiens NRRP spela en avgörande roll för att driva innovation och förbättra vårdkvaliteten vid användning av joniserande strålning inom hälso- och sjukvården. Genom att stödja investeringar i digitalisering, hållbar infrastruktur, hälsa, motståndskraft, utbildning och forskning och social inkludering kan planen hjälpa vårdgivare att leverera mer exakta diagnoser och effektiva terapier, minska väntetider och förbättra resultaten för patienterna. NRRP representerar en betydande investering i framtiden för medicinsk användning av strålning och har potential att förändra fältet under de kommande åren.

3. Påverkan av NRRP i radiologi
Den italienska tekniska och digitala sjukhusinfrastrukturen är allvarligt föråldrad och bristfällig i många anläggningar. Systemets effektivitet och tjänsternas kvalitet är i fara, vilket kan skada allmänhetens förtroende för hälso- och sjukvårdssystemet. En av de mest ambitiösa utmaningarna i NRRP är moderniseringen av teknisk utrustning på italienska sjukhus, med en investering för jakten på ny högteknologisk utrustning. Som förväntat kommer 15,63 miljarder euro (motsvarande 8,16% av det totala beloppet) att anslås till hälso- och sjukvård (både M6C1- och M6C2-uppdrag) för att stödja betydande reformer och investeringar för den nationella hälso- och sjukvården som ska genomföras senast 2026. En färsk rapport från OASI visar ett index över föråldrade anläggningar och utrustning på offentliga sjukhus på 79% [2]. Vidare, enligt Confindustria Medical Devices Observatory [3], som analyserade tillståndet för föråldring av den diagnostiska bildteknikparken i italienska offentliga och privata vårdinrättningar. Från och med 2021 var nästan 37 000 diagnostiska avbildningsenheter i Italien inte längre i linje med den nuvarande innovationsnivån, med 95% av konventionell mammografiutrustning efter uppdateringscykeln, samt 54% av kärnmagnetiska resonanser, 42% av CT-skannrar och 51% av PET-skannrar (figur 1). En närmare titt på skillnaderna i den geografiska fördelningen av CT-skannrar, MR-skannrar och mammografi-utrustning ges i figur 2-4, respektive. PNRR förutser en investering för att köpa och testa minst 3 100 enheter i slutet av 2024 för att ersätta de obesvarade och oanvändbara enheterna. Den planerade investeringen på 4,05 miljarder euro adresserar samtidigt tre fronter för att förbättra den tekniska utrustningen i det nationella hälso- och sjukvårdssystemet och därmed kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls. De mest betydelsefulla åtgärderna är följande: a) Rådet
– den digitala moderniseringen av sjukhusens teknikpark genom inköp av 3 133 nya högteknologiska storskaliga enheter (CT-skannrar, MR-maskiner, linjära acceleratorer, stationära radiologisystem, angiografisystem, gammakameror, gamma-kamera/ CT-skannrar, mammografimaskiner och ultraljudsmaskiner) äldre än 5 år;
– insatser som syftar till att öka digitaliseringsnivån för 280 vårdinrättningar som är hem för akutmottagningar och mottagningsavdelningar (DEA) på nivå I och II;
– Slutligen föreskriver ingripandet (genomförande av artikel 2 i lagstiftningsdekret nr 34/2020) en strukturell förstärkning av SSN-sjukhus genom antagandet av en specifik plan för att förbättra sjukhusets tjänster för att säkerställa: (i) ökningen av IVA-bäddskapaciteten (+3 500 bäddar) för att säkerställa standarden på 0,14 bäddar per 1 000 invånare och halvintensiv vård (+4 225 bäddar); (ii) konsolidering av segregerade vägar inom räddningsavdelningen; (iii) en ökning av antalet fordon för sekundär transport.

Bild 1. Diagnostisk bildteknikpark i bruk vid italienska offentliga och privata vårdinrättningar 2021, enligt rapporter från Osservatorio parco installato (Opi) di Confindustria Dispositivi Medici. Källa: https://www.confindustriadm.it/ parco-installato-dati-2021/.

Fig. 2, 3, 4. Distribution av 2 178 CT-skannrar (vänster bild), 1 179 MR slutna skannrar (mittenbild) och 2 039 digitala mammografisystem (höger bild) som anses vara i bruk i slutet av 2021 i offentliga och privata vårdinrättningar i Italien. Källa: Osservatorio parco installato (Opi) di Confindustria Dispositivi Medici, https://www.confindustriadm. it/parco-installato-dati-2021/.

De totala utgifterna för investeringen uppgår till 4,05 miljarder euro. Detta belopp inkluderar också den andel som redan ingår i trenden (och uppgår till 1,41 miljarder euro) i samband med de projekt som redan startats av hälsoministeriet för att strukturellt stärka SSN inom sjukhussektorn, som förbereds för att hantera Covid 19-krisen i enlighet med ovan nämnda artikel 2 i lagstiftningsdekret nr 34/2020. När det gäller kostnaderna kan följande sägas:
– Utgifter på 1,19 miljarder euro för förnyelse av medicinsk utrustning. Denna utgift avser cirka 0,60 miljarder euro för utbyte av 1 568 utrustningsenheter under det tredje kvartalet 2023 och ytterligare cirka 0,60 miljarder euro för utbyte av de återstående 1 565 utrustningsenheterna i slutet av 2024.
– Utgifter på 1,45 miljarder euro för digitalisering av etapp I och II DEAs (inklusive 1,09 miljarder euro för digitalisering av 210 enheter under första kvartalet 2024 och 0,36 miljarder euro för digitalisering av ytterligare 70 enheter i slutet av 2025). Offentliggörandet av anbudsförfarandet och undertecknandet av kontrakten med leverantörerna förväntas ske under tredje kvartalet 2022.
– Totala utgifter på 1,41 miljarder euro fram till andra halvåret 2026 för förnyelse av den befintliga kapaciteten för intensivvårdsavdelningar och semi-sjukvårdsavdelningar, modernisering av akutmottagningarna och ökningen av antalet fordon för sekundära hälsotransporter (projektet har redan inletts).
Antalet och typerna av enheter som ska bytas ut är: 340 CT (128 skiva), 190 enheter av 1,5 T MR-system, 81 linjära acceleratorer, 937 stationära röntgensystem, 193 angiografer, 82 gammakameror, 53 gammakameror CT, 34 PET, 295 mammografienheter, 928 ultraljudsenheter.
Varje digitalt sjukhus bör ha ett databehandlingscenter som krävs för att datorisera hela sjukhusstrukturen, tillräcklig hårdvara och programvara IT-teknik, elektromedicinsk teknik och ytterligare teknik som krävs för att datorisera varje sjukhusavdelning. Utrustningen kommer att installeras där den behövs, beroende på vilket syfte den är avsedd för, det område där den ska tillhandahålla hälso- och sjukvård och komplexiteten i de diagnostiska och terapeutiska tjänster som den är skyldig att tillhandahålla. Den möjlighet som presenteras av den nationella återhämtningsplanen för förnyelse av diagnostisk bildteknik är unik och bör inte slösas bort. Det behövs dock ett bredare perspektiv för att ta vara på denna möjlighet. Detta innebär att man tar hänsyn till de faktiska behoven och fördelningens lämplighet, inklusive typ av utrustning. Det räcker inte att bara byta ut gammal utrustning för att göra ett bra jobb. En medicinsk teknikbedömning behövs för en rationell och effektiv användning av ny teknik. Till exempel, när det gäller magnetisk resonanstomografi (MRT), var Italien i åratal i den övre delen av den europeiska rankningen i absoluta data om antalet tekniker, medan data om antalet undersökningar per invånare satte nationen längst ner i genomsnittet. Det följer intuitivt att den genomsnittliga utnyttjandegraden för varje enhet är låg och långt under det europeiska genomsnittet. Under 2018 utförde varje MR-maskin i Italien i genomsnitt 2 570 undersökningar, jämfört med 4 309 i Tyskland, 5 371 i Spanien och 8 095 i Frankrike.
Därför bör regional analys av utbyte av bildteknik utföras noggrant och rigoröst. Ersättning av föråldrad teknik i ett centrum som presterar betydligt mindre än riktmärket kanske inte är lämpligt (den årliga produktionen av 4 000-8 000 MR-undersökningar anses vara genomsnittlig [4]). Tvärtom skulle det vara lämpligt att koncentrera teknik till centra som har tillräcklig produktionskapacitet.

4. Påverkan av NRRP vid strålbehandling
Onkologisk strålbehandling kommer också att gynnas av finansiering enligt NRRP. Betydande tekniska framsteg inom onkologisk strålbehandling kräver uppgradering av utrustning, såsom linjära acceleratorer på italienska sjukhus, som ofta är föråldrade och inte kan ge den bästa behandlingen till patienter. Enligt en nyligen genomförd folkräkning av onkologiska strålbehandlingscenter och utrustning i Italien finns det för närvarande 430 externa strålbehandlingsmaskiner i drift, varav 377 är linjära acceleratorer och 53 maskiner kan utföra strålbehandling med mycket komplex teknik (30 maskiner för spiralformade volymetriska behandlingar, 17 maskiner för strålkirurgi med Cyber Knife och Gamma Knife, fyra hybridacceleratorer med magnetisk resonans och två maskiner för protonterapi). Av dessa enheter är 45,5% äldre än 10 år och 29% är äldre än 12 år. Detta behov av modernisering har äntligen erkänts av institutionerna, och utrymmet som är dedikerat till detta ämne i den nationella planen för rehabilitering och motståndskraft är betydande. Värdet av denna investering är först och främst ett eget kapital. Det är nödvändigt att se till att alla italienska regioner har samma kapacitet att tillhandahålla behandling som uppfyller internationella standarder och använder bästa möjliga teknik. Dessutom måste hoppresor till avlägsna platser där patienten bor för att få den bästa och mest avancerade behandlingen minskas drastiskt. Situationen är annorlunda för högteknologisk utrustning för strålbehandling, som inte kan stoppas på alla sjukhus av kostnadsskäl, men vars inkludering måste erkännas organiskt i alla regioner på grundval av specifika egenskaper (såsom expertis, behandlingsvolym och andra faktorer).

5. Påverkan av NRRP i radionivåskydd
Som förväntat omfattar NRRP: s åtgärder inköp av cirka 3 000 sjukhusutrustning för att ersätta föråldrad och out-of-service-utrustning. Mer än hälften av dessa (64%) kommer att vara utrustning som använder joniserande strålning och omfattas därför av strålskyddsbestämmelserna i lagdekret nr 101 av den 31 juli 2020. När det gäller genomförandet av denna åtgärd finns det tyvärr fortfarande betydande förseningar i många regioner. Det är av yttersta vikt att säkerheten för radiologiska, radioterapeutiska och nuklearmedicinska behandlingar garanteras av organisationsmodeller som överensstämmer med lagen och inte bara av toppmodern utrustning. När det gäller radiologisk utrustning lägger det senaste lagstiftningsdekretet 101/2020 särskild tonvikt på kvalitetshandbokens roll i ett program för kontinuerlig förbättring av kvalitetsstandarder. I synnerhet föreskriver den nuvarande rättsliga ramen följande åtgärder:
– Indikation av den absorberade dosklassen för patienter efter en radiologisk undersökning. Enligt artikel 161.6 ska varje rapport innehålla information om exponering för joniserande strålning ”bestående av en uppgift om den dosklass (från I till IV) som kan hänföras till ifrågavarande undersökning”. Dosklassen bör bestämmas på grundval av arten och metoderna för de radiologiska och nuklearmedicinska undersökningarna och de indikationer som ges av den medicinska fysikens specialist.
-Kvalitetsmanual och ad-opted standarder. Artikel 164 kräver att den person som ansvarar för den radiologiska anläggningen utarbetar en kvalitetshandbok som innehåller ”de standarder som antagits för att verifiera kvaliteten på radiologisk teknik och diagnostisk kvalitet vid radiodiagnostiska förfaranden” (bilaga XXVIII).
– Särskild utbildning för nyanställda. ”Den anställde ska se till att varje arbetstagare som utsätts för riskerna för exponering för joniserande strålning i samband med sina tilldelade uppgifter får tillräcklig och lämplig utbildning i strålskydd, inklusive eventuell särskild utbildning” (artikel 111). Sådan utbildning är obligatorisk innan nyrekryterade arbetstagare tillträder sina arbetsuppgifter.

6. Påverkan av NRRP i medicinsk fysik
Medicinsk fysik spelar en viktig roll inom radiologi, strålningsonkologi och nuklearmedicin och bidrar till en säker och effektiv användning av strålning inom dessa discipliner. Inom radiologi säkerställer medicinska fysiker optimal prestanda hos avbildningsutrustning, kalibrerar och upprätthåller strålningsdosnivåer och genomför kvalitetskontrollåtgärder för att säkerställa korrekta och högkvalitativa bilder. De spelar också en avgörande roll i dosoptimering, vilket säkerställer att patienterna får nödvändig diagnostisk information samtidigt som patientpersonalens strålningsexponering minimeras ^[5]. Inom strålningsonkologi samarbetar medicinska fysiker med strålningsonkologer för att utveckla behandlingsplaner, beräkna stråldoser och säkerställa den exakta leveransen av strålning till cancervävnader. De utför kvalitetssäkringskontroller av strålbehandlingsutrustning, verifierar behandlingsnoggrannheten och övervakar patientens stråldoser. Inom nuklearmedicin är medicinska fysiker involverade i säker hantering och administrering av radiofarmaka, vilket säkerställer lämpliga doser och minimerar strålningsexponering för patienter och personal. De bidrar också till bildtagning och analys, vilket säkerställer korrekt diagnostisk information. Sammantaget är expertisen hos medicinska fysiker inom radiologi, strålningsonkologi och nuklearmedicin oumbärlig för att tillhandahålla säker och effektiv patientvård, optimera diagnostisk noggrannhet och säkerställa högsta möjliga standarder för strålsäkerhet. Med detta i åtanke kommer det italienska NRRP att ha en aldrig tidigare skådad inverkan även inom medicinsk fysik. Införandet av ny teknik som utnyttjar joniserande strålning och utbyte av föråldrad utrustning kommer att kräva etablering av robusta kvalitetssäkringsprogram och utförande av acceptanstester på alla nya installationer. Inom ramen för den nationella återhämtnings- och resiliensplanen (PNRR) och i enlighet med ovannämnda lagdekret 101/2020, om de åtgärder som ska vidtas inom olika sektorer av den medicinska fysikens specialistverksamhet, kan följande prioriteringar identifieras:
– I enlighet med artikel 163 i lagdekret 101/2020 ska acceptans- och prestandatestning utföras på alla nya anläggningar som utnyttjar joniserande strålning innan de tas i drift.
– Utveckling av nya kvalitetssäkringsprotokoll för medicinsk radiologisk utrustning som implementerar tidigare otillgängliga tekniker eller kan utföra nya diagnostiska/ terapeutiska protokoll.
– Identifiering av medicinsk radiologisk utrustning som överensstämmer med kraven i den senaste lagstiftningen (lagstiftningsdekret 101/2020, artikel 163).
– Optimering av alla radiologiska metoder som involverar exponering av patienter, med särskild uppmärksamhet på ”Special Practices”, som identifierats och definierats i artikel 165 i lagstiftningsdekret 101/2020, nämligen alla metoder som involverar medicinsk exponering av individer: a) i pediatrisk ålder; b) exponeras inom screeningprogram; c) exponeras inom radiologiska metoder som involverar höga doser till patienten (vilket kan inträffa vid interventionell radiologi, datortomografi, nukleärmedicin) d) genomgår radioterapeutiska behandlingar.

7. Slutsatser
Den italienska nationella planen för återhämtning och motståndskraft har för närvarande en betydande inverkan på den medicinska användningen av joniserande strålning i Italien. Genom ökad finansiering har det lett till framsteg inom patientvård, tekniska förbättringar, säkerhetsförbättringar och infrastrukturutveckling. Dessa positiva förändringar har resulterat i förbättrad diagnostisk noggrannhet, förbättrade behandlingsresultat och optimerade patientupplevelser. Planens åtagande att investera i medicinsk användning av joniserande strålning understryker vikten av att leverera högkvalitativa hälso- och sjukvårdstjänster till den italienska befolkningen. Genom att prioritera förbättrad patientvård, säkerhetsstandarder, forskning och utveckling och hälso- och sjukvårdsinfrastruktur kommer planen sannolikt att förbättra leveransen av strålningsbaserade diagnostiska och terapeutiska tjänster. Som ett resultat har PNRR placerat Italien i framkant av medicinska framsteg, vilket säkerställer fortsatta framsteg och framgång för medicinsk användning av joniserande strålning i landet.