The article has been translated automatically. Show original:
Inledning
I kristider, när resurserna är ansträngda och den institutionella kapaciteten är begränsad, drabbas kvinnor och flickor av oproportionerliga konsekvenser med långtgående konsekvenser. Hårda vinster för kvinnors rättigheter hotas också ”1.
Innehållet i detta uttalande bekräftades högst förödande under Covid-19-pandemin när det svepte över världen och orsakade oöverträffade störningar och förluster av liv, korsande flera områden såsom hälsa, ekonomi, kön, utbildning och kulturellt och socialt liv, med långtgående konsekvenser. Den kataklysmiska effekten fortsätter än i dag, som visas upp i decimerade ekonomier globalt och förvärrandet av ojämlikheter mellan polaritet mellan rika och fattiga och mellan kvinnor och män.
Indien med den näst största befolkningen i världen och dess stora klyfta mellan rika, fattiga, städer och landsbygd när det gäller tillgång till resurser och hälso- och sjukvård har påverkats kritiskt av pandemin. Den nästan totala nedstängningen som följde på det första utbrottet ödelade ekonomin med nedläggningen av 49% av de informella egna enheterna2 leder till en möjlig ökning av den relativa fattigdomen från 22% till 36% bland de informella arbetstagarna3 med arbetslösheten i städerna under lockdown-perioden hoppande till nästan 24 procent 2020. Denna särskilda del av befolkningen som lever i otrygga förhållanden hotades ytterligare, vilket ledde till en massiv utvandring av omvänd migration från städerna till landsbygden. Ungefär4 1,8 miljoner återsändes möjligen i maj 2020, och enligt vissa källor uppgår antalet till 25 miljoner.
Denna Covid-19 våg 2020 följdes av en dödligare, mer intensiv andra våg i början av 2021, ledd av den nya mutanten (B.1.617.2), vilket resulterade i totalt cirka 345189015virusrelaterade fall i Indien och cirka 465911 dödsfall, även om detta anses vara en underskattning.
Undersökningar inriktade på jämställdhetsfrågor visar att pandemin har haft katastrofala konsekvenser för kvinnor och deras utveckling och deras ekonomiska och politiska deltagande, med 118 kvinnor per 100 män som står inför svår fattigdom6 och med kvinnor som har sjunkit avsevärt i jämställdhetsindexet7.
Även i Indien har framstegen när det gäller mål 5 för hållbar utveckling vänt8 och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden har minskat. Uppskattningar9 visar att 19,3 procent av alla kvinnor med examen eller mer är arbetslösa och var aktiva arbetssökande under januari-april 2021. Även inkomsterna för migrerande arbetstagare har sjunkit med i genomsnitt 85 procent efter att ha återvänt till sina landsbygdsområden. Familjebesparingar har tömts, mark och tillgångar har i vissa fall sålts och skuldbördan tynger ner kvinnors liv. Den andra vågen ledde till några olyckliga mynt som återspeglar den bistra verkligheten: Covid-Worows och Covid-Orphans.
Fallstudie av en slum i Delhi
För att få en bredare förståelse för pandemins inverkan på de ekonomiskt utsatta, särskilt kvinnor, fokuserar vi på mikrokosmos i
en slum / obehörig koloni i Delhi, som en återspegling av de mark realiteter som råder i denna utbredda megalopolis. Slumområden / UCs växer i omvänd proportion till svep av naturliga katastrofer, klimatförändringar, ekonomisk kriticitet, förlust av försörjningsmöjligheter etc. som sker regelbundet på landsbygden och i tätorter i landet, tvingar fördrivning och migration till större städer. Uppskattningsvis 4 miljoner människor eller cirka 25-30 procent av Delhis befolkning på 19 miljoner10 levde i obehöriga kolonier eller UCs under 2013, som kännetecknas av dåliga levnadsförhållanden, t.ex. brist på rörledningar vatten, överflödande sopor, öppet avlopp etc.11 Invånarna i området är huvudsakligen egenföretagare eller arbetar i privata arbeten eller som kontraktsanställda12, kvinnor är oftast deltidsanställda hushållsarbetare eller arbetar i den nedre delen av yrkeskedjan. De är lågutbildade, lider av dålig hälsa; de bär också huvuddelen av hushållssysslorna och saknar agentur och röst. Familjeinkomsterna ligger i genomsnitt kring 10 000-25 000 INR per månad13. Vi måste dock inse att dessa slumområden/UCs invånare utgör själva ryggraden i storstäderna och tillhandahåller de stödsystem och stödtjänster som smörjer administrationens hjul och stöder livsstilen för de medel- och välmående klasser som bor i stadskärnorna14.
Covid-19: s inverkan på hälsofrågor
Scenariot efter covid-19 har visat att kvinnors fysiska och psykiska hälsa är ett stort problem. Den överväldigande andra vågen såg många primärvårdskliniker stänga och sjukhusanläggningar konverteras till Covid-19 avdelningar för att klara av det oöverträffade antalet patienter. Dessa åtgärder påverkade den ordinarie hälsovården drastiskt och lämnade sjuka eller obotligt sjuka, särskilt utsatta15.
Psykisk hälsa-relaterade frågor sällan talat om eller erkänt, är mer utbredda hos kvinnor än män enligt studier16. De manifesterar sig som tysta mördare, spetsar stressfaktorer och orsakar olika sjukdomar. Covid-19 har haft en förödande inverkan på den indiska ekonomin17 orsakar en av de största sammandragningar globalt. Detta visar sig i sjunkande inkomster och arbetslöshet18 och förstärkt psykisk hälsa frågor som tidigare nämnts; ökad19 våld i hemmet, övergrepp mot barn20 en indikator är den enorma ökningen av antalet samtal på hjälplinjen för barn.21; förvärrad depression och självmordstendenser med en nästan 67-procentig ökning av rapporter om sådana incidenter i media.
Framtida insatser och strategier
Det nuvarande scenariot ger enorma möjligheter att se över situationen och utveckla strategier för framtiden genom att skapa en holistisk sammanlänkning mellan de olika disciplinerna. Hälsan kan inte ses i en exklusiv silo från de större frågorna om kön, självständighet och ekonomi; därför behöver vi ett paradigmskifte i perspektiv och metoder. Med beaktande av bristen på sjukvårdspersonal som står i proportion till befolkningen22 och den bristfälliga offentliga hälso- och sjukvården i landet, skulle en strategi vara att ge frontlinjemedlemmar en större roll och erkännande i sjukvården, såsom den 2,3 miljoner styrkan AV ASHA-ARBETARE23 Anganwadi24 och AWM (Auxiliary Sjuksköterska/ Barnmorskor) som har en enorm uppsökande verksamhet bland fattiga kvinnor i städer och på landsbygden, eftersom de är de första budbärarna för vårdinrättningar. Både det civila samhället och statliga organ har utnyttjat sina tjänster för att nå ut till utsatta grupper, med tanke på styrkan i deras nätverk och uppsökande verksamhet under pandemin och dess efterdyningar. De tillhandahöll tidig hälso- och sjukvård och spelade också en viktig roll för att sprida budskapet om vaccination och även genomföra sina program i landets yttersta randområden.
Vaccination – Innovativa metoder
Vaccination har varit den stora drivkraften för att begränsa viruset och medan regeringen har drivit programmet aggressivt med mer än en miljard doser som ges hittills, men det finns en 20-procentig klyfta i vaccinationskvoten25 mellan könen. Detta beror på en mängd olika orsaker som återspeglar de dåliga könsindexen i landet, t.ex. brist på tillgång till mobiler, digital analfabetism, myter och rädslor och det låga värde de tillskriver sig själva. Vaccinationsinsatsen har stöttats av en tvådelad strategi. regeringsorganen har administrerat kostnadsfria doser till de fattiga medan de privata vårdinrättningarna har ett fast pris för anläggningen. För att åtgärda några av bristerna i systemet anslöt sig också det civila samhället till insatserna genom att genomföra informationskampanjer för att minska tveksamheten och göra processen mer tillgänglig, särskilt i städernas slumområden, där kvinnornas yrken visar att de är sårbara (figur 1).
Bild 1. Yrken för vaccinerade kvinnor i procent
Jämställdhetsdimensionen – Att överbrygga jämställdhetsgapet
Världen efter den covid-19 behöver en betydande ökning av bidraget från kvinnor – hälften av befolkningen – för att ta itu med de utmaningar den står inför på flera fronter: ekonomisk och global uppvärmning, digitala störningar, tillväxt för alla, arbetskraft och kompetens bland annat. Detta kan endast göras genom att minska klyftan mellan könen och stärka kvinnors ställning. Det innebär att förändra deras uppfattning om sig själva, att ha myndigheten att ha tillgång till resurser: materiella, mänskliga och sociala och att använda dem, och att förstå och erkänna orättvisor både institutionaliserade och sporadiska26. Egenmakt är oupplösligt knutet till en ekonomisk byrå som är grundläggande för fattigdomsbekämpning och livsmedelstrygghet, en hållbar ekonomisk tillväxt för alla och för alla.
Utvecklingseffekten av att lägga mer pengar i händerna på kvinnor är överhängande, eftersom de spenderar en större del av sina inkomster på sina familjer, vilket innebär att en ökning av kvinnors inkomster och deras kontroll över familjeutgifterna kommer att ha en dominoeffekt på förbättringar av barnens kost, hälsa, utbildning och arbete, och därmed bryta kretsloppet av fattigdom mellan generationerna. Högre jämställdhetsnivåer leder också till minskad fattigdom och osäkerhet på livsmedelsområdet bland befolkningen i allmänhet, högre status i indexet för mänsklig utveckling och mindre miljöförstöring27.
Med tanke på detta scenario, den sjunkande andelen kvinnliga arbetskraften deltagande i Indien på 31 procent inklusive både landsbygd och urban28 är av djup oro. Olika sociokulturella och ekonomiska faktorer ligger bakom denna verklighet, som kräver en omfattande och välstrukturerad gottgörelse från statliga myndigheter, den privata sektorn och det civila samhället, som måste stödjas av politisk vilja.
Ett viktigt steg i denna riktning skulle vara att avsevärt öka kvinnors digitala integration som en viktig ingång till finansiella tjänster och möjligheter till inkomstgenerering, vid sidan av utbildning, information och alla former av lärande.29 Den post-Covid världen har bevittnat en exponentiell ökning i användningen av teknik och digitalisering och kvinnor på nuvarande internet tillgänglighet, släpar efter män med nästan 135 miljoner i Indien, måste beviljas incitament för att överbrygga könsklyftan. I detta syfte har olika regeringar och icke-statliga organisationer startat datakurser för flickor och kvinnor i slumområdet. På samma sätt är 30 fortbildning och kompetenshöjning en viktig del för att förbättra kvinnors arbetstillfällen och befria dem från den lägsta delen av yrkeshierarkin.
Ökat politiskt deltagande på gräsrotsnivå och högre nivåer är en viktig faktor för att ge kvinnor en röst i styrelseformerna. Medan tjugo statliga regeringar har reserverat 50 procent av platserna för kvinnor på lokal nivå, den högsta politiska organ Lok Sabha har bara 14 procent av kvinnliga kandidater.
Slutsatser
Den post-Covid verkligheten kräver ett paradigmskifte i perspektiv och hur vi formar vår framtid – för oss själva och för kommande generationer. De extraordinära utmaningar, dödsfall och förödelse som orsakades av pandemin ger oss lärdomar som varken kan eller bör ignoreras. Avskaffandet av det oansvariga utnyttjandet av resurserna och överbryggandet av silorna mellan samhällen, mellan könen och mellan rika och fattiga är absolut nödvändigt eftersom en sammankopplad värld inte ger oss något utrymme för självbelåtenhet. Nästa katastrof väntar i kulisserna. Detta är kanske pandemins mest kraftfulla budskap.
