Nexus mellan sjukvårdskostnader och ekonomisk tillväxt i Kenya

1. Inledning
Förhållandet mellan hälso- och sjukvårdsutgifter och ekonomisk tillväxt är en kritisk faktor för att uppnå hållbar ekonomisk utveckling i Kenya. Denna grund bygger på Nobelpristagaren Amartya Sens arbete ”Utveckling som frihet” där han betonar vikten av att investera i mänskliga förmågor, inklusive hälso- och sjukvård, för att uppnå hållbar utveckling, och i sin tur matar ekonomisk tillväxt tillbaka till att förbättra den allmänna levnadsstandarden, såsom större möjligheter för människor att bli friskare, äta bättre och leva längre¹. Kenya står inför betydande utmaningar när det gäller att balansera hälso- och sjukvårdsutgifter med ekonomisk tillväxt² Dess hälso- och sjukvårdssystem är underfinansierat, med en befolkningshälsoutgift på endast 3% av bruttonationalprodukten (BNP), vilket är lägre än det afrikanska genomsnittet på 4,8%³. Tidigare studier om hälso- och sjukvårdsutgifternas inverkan på den ekonomiska tillväxten i Kenya har visat blandade resultat, där vissa studier fann ett positivt samband mellan hälso- och sjukvårdsutgifter och ekonomisk tillväxt, medan andra rapporterade obetydliga effekter⁴. Till exempel noteras det positiva sambandet av R. Kwak (2009) studie, där han fann att sjukvårdskostnader resulterar i positiv ekonomisk tillväxt⁵. K.O Kimanzi (2022) uppger att de offentliga hälsoutgifterna spelar en betydande roll för ekonomiernas tillväxt med över 30% oavsett inkomstnivån i varje land⁶. Sanningshalten
av dessa fynd är uppenbara Kenya och Botswana 1960, när båda staterna hade liknande nivåer av inkomst per capita och spenderade cirka 9% av sin BNP på hälsa och utbildning under de kommande tre decennierna, men 1990 hade Kenya bara vuxit 1,6% årligen, medan Botswana växte 6,5% årligen – tillskrivet Botswana spenderar fem gånger så mycket som Kenya på hälsa och utbildning|||UNTRANSLATED_CONTENT_START|||⁷.|||UNTRANSLATED_CONTENT_END||| Denna forskningsartikel syftar till att undersöka det invecklade förhållandet mellan sjukvårdskostnader och ekonomisk tillväxt i Kenya, vilket ger empiriska bevis som är specifika för det kenyanska sammanhanget. Vikten av ett robust hälso- och sjukvårdssystem för att främja ekonomisk utveckling är allmänt erkänd, och denna studie syftar till att ge insikter om den potentiella effekten av hälso- och sjukvårdsinvesteringar på landets ekonomiska utveckling. Denna forskningsartikel syftar till att bidra till den pågående diskursen om vikten av hälso- och sjukvårdsinvesteringar för att driva ekonomisk tillväxt i Kenya genom att ge en omfattande analys av förhållandet mellan hälso- och sjukvårdsutgifter och ekonomisk tillväxt i landet. Analysen kommer att fokusera på hälso- och sjukvårdens utgiftstrender, effektiviteten i hälso- och sjukvårdsutgifterna och deras efterföljande inverkan på ekonomiska indikatorer. Resultaten av denna studie har betydande konsekvenser för beslutsfattare och intressenter som är involverade i utformningen av Kenyas ekonomiska politik och hälsovårdspolitik. Genom att undersöka förhållandet mellan hälso- och sjukvårdsutgifter och ekonomisk tillväxt i Kenya syftar denna forskningsartikel till att ge insikter om den potentiella effekten av hälso- och sjukvårdsinvesteringar på landets ekonomiska utveckling. Studien kommer att bidra till den befintliga litteraturen om detta viktiga ämne, och erbjuda en djupare förståelse för dynamiken i hälso- och sjukvårdsinvesteringar i det kenyanska sammanhanget och erbjuda rekommendationer till beslutsfattare och intressenter för att öka effekterna av hälso- och sjukvårdsutgifter på ekonomisk tillväxt.

2. Trender och effektivitet i hälso- och sjukvårdsutgifterna
Trenderna och effektiviteten i hälso- och sjukvårdsutgifterna är kritiska faktorer för att förstå förhållandet mellan hälso- och sjukvårdsutgifter och ekonomisk tillväxt i Kenya Utvecklingen av sjukvårdsutgifterna i Kenya har präglats av en gradvis ökning under de senaste åren och nådde 346 miljarder kenyanska shilling (KSh) under räkenskapsåret 2015/16, en ökning med 27,7% från KSh 271 miljarder under räkenskapsåret 2012/13⁸. Dessutom har utgifterna per capita i amerikanska dollar (USD) ökat från KSh 6 602 (77,4 USD) under räkenskapsåret 2012/13 till KSh 7 822 (78,6 USD) under räkenskapsåret 2015/16 på grund av försvagningen av den kenyanska shillingen⁹. Hälso- och sjukvårdsutgifterna i Kenya förväntas uppgå till 4,24% av BNP 2023, och hälso- och sjukvårdsutgifterna per capita beräknas uppgå till 4,39 miljarder euro 2023¹⁰. Trots ökningen av hälso- och sjukvårdsutgifterna är Kenyas hälso- och sjukvårdssystem fortfarande underfinansierat, med en befolkningshälsoutgifter på endast 3% av BNP, lägre än det afrikanska genomsnittet på 4,8%¹¹. Denna låga nivå av hälso- och sjukvårdsutgifter har bidragit till betydande hälsoindikatorer som hindrar tillväxt, såsom:

1. En hög mödradödlighet¹² på grund av otillräckliga hälso- och sjukvårdsinvesteringar som leder till kvinnors död, vilket minskar produktiviteten och negativt påverkar ekonomin ytterligare¹³. Följaktligen kan denna höga frekvens leda till ökade sjukvårdskostnader, eftersom kvinnor kan behöva ytterligare medicinsk vård och stöd på grund av komplikationer från graviditet och förlossning¹⁴.
2. Bördan av icke-smittsamma sjukdomar (NCD)¹⁵ som diabetes och cancer som är en vanlig dödsorsak och funktionshinder i Kenya. Icke smittsamma sjukdomar kan orsaka ökad efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster, vilket leder till höga behandlingskostnader och tryck för ökade folkhälsoutgifter¹⁶. Dessa sjukdomar kan också leda till produktivitetsförluster via för tidig dödlighet, tidiga utträden från arbetskraften, frånvaro och arbete med sänkt kapacitet¹⁷. De ekonomiska effekterna av icke smittsamma sjukdomar på hälso- och sjukvårdsbudgetar och nationalinkomst är betydande, med icke smittsamma sjukdomar-relaterade hälsokostnader som varierar mellan länder, regioner och beroende på typen av icke smittsamma sjukdomar¹⁸. Hushåll med icke smittsamma sjukdomar i lägre medelinkomstländer (LMIC) spenderar mer på hälso- och sjukvård och löper större risk för katastrofala utgifter och utarmning¹⁹.

Tidigare studier har visat att hälso- och sjukvårdsutgifter kan ha en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten i Kenya²⁰. Effektiviteten i hälso- och sjukvårdsutgifterna i Kenya har dock ifrågasatts, med oro över effektiviteten i hälso- och sjukvårdsutgifterna och fördelningen av resurser²¹. Den kenyanska regeringen har gjort ansträngningar för att förbättra effektiviteten i hälso- och sjukvårdsutgifterna, såsom att genomföra programbaserad budgetering (PBB) och öka användningen av teknik inom sjukvården²².

3. Påverkan på ekonomiska indikatorer
Effekten av hälso- och sjukvårdsutgifter på den ekonomiska tillväxten i Kenya är komplex och mångfacetterad, med olika ekonomiska indikatorer som påverkas av hälso- och sjukvårdsinvesteringar. Minns att ovannämnda studier har visat att hälso- och sjukvårdsutgifter kan ha en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten i Kenya²³. Effektiviteten i hälso- och sjukvårdsutgifterna i Kenya har dock ifrågasatts, med oro över effektiviteten i hälso- och sjukvårdsutgifterna och fördelningen av resurser²⁴.
Effekten av hälso- och sjukvårdsutgifter på ekonomiska indikatorer i Kenya är avgörande för beslutsfattare och intressenter som är involverade i utformningen av landets ekonomiska politik och hälsovårdspolitik. Nedan följer några exempel på hälso- och sjukvårdsutgifternas inverkan på ekonomiska indikatorer i Kenya:

1. K.O Kimanzi (2022) -studien om förhållandet mellan offentliga hälso- och sjukvårdsutgifter och ekonomisk tillväxt i Kenya fann att offentliga hälso- och sjukvårdsutgifter delvis förklarar förändringar i den ekonomiska tillväxten²⁵. Studien uppskattade effekterna av statliga hälso- och sjukvårdsutgifter på den ekonomiska tillväxten och fann ett positivt och betydande samband mellan de två²⁶.
2. M. Nyamwange (2012) -studien rekommenderar att regeringen effektivt bör avsätta en betydande mängd budgetmedel till hälso- och sjukvårdssektorn, med tanke på att hälso- och sjukvårdsutgifter kräver en betydande ekonomisk tillväxt²⁷.

Implikationer för handlingsprogram
Från ovanstående avsnitt bidrar otillräckliga hälso- och sjukvårdsutgifter i Kenya till den långsamma ekonomiska tillväxten, vilket orsakar behovet av åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdsutgifterna²⁸. Politik spelar en avgörande roll i hälso- och sjukvårdsutgifterna för ekonomisk tillväxt i Kenya. Politiken syftar till att öka budgetanslagen till hälso- och sjukvårdssektorn, förbättra tillhandahållandet av tjänster och förbättra hälsoresultaten, vilket är avgörande för ekonomisk tillväxt och utveckling i Kenya. Utmaningarna och möjligheterna för framtida utgifter för hälsa i Kenya, som framhävs i Världsbankens översyn av Kenyas offentliga utgifter 2022, understryker behovet av en effektiv fördelning av budgetmedel till hälso- och sjukvårdssektorn, med tanke på att hälso- och sjukvårdsutgifter kräver en betydande ekonomisk tillväxt, en prestation som endast kan uppnås genom effektiv politik²⁹. Förbättringen av hälsosektorn i Kenya är avgörande för att ta itu med landets stora socioekonomiska och hälsomässiga utmaningar. Regeringens höga prioritet för förbättring av hälso- och sjukvårdssektorn, vilket framgår av landets självständighet, återspeglar de pågående insatserna för att förbättra hälso- och sjukvårdssystemet och dess inverkan på ekonomin³⁰. 2022 Världsbankens Kenya Public Expenditure Review ger vidare följande viktiga politiska rekommendationer för att förbättra hälso- och sjukvårdsutgifterna, i linje med resultaten av denna studie: Fortsätt att skydda utgifterna för sociala sektorer, inklusive hälso- och sjukvård, inom ramen för strama finanspolitiska omständigheter och ökade resurser på medellång och lång sikt när ekonomin växer³¹. Ta itu med ineffektiviteter inom hälso- och sjukvårdssektorn och öka värdet för pengarna i de offentliga utgifterna genom att prioritera kvalitativa primärvårdstjänster framför högspecialiserade hälso- och sjukvårdstjänster på sjukhusnivå och minska inmatningsrelaterade ineffektiviteter, såsom personalresurskompetenser, medicinsk utrustning och medicinska förnödenheter³². Stärka system för hantering av hälso- och sjukvårdsresurser, ta itu med utmaningar relaterade till motivation och bibehållande av hälso- och sjukvårdsresurser och öka kompetens och kapacitet inom hälso- och sjukvårdsresurser genom kompetensbaserade utbildningsmodeller, professionell utveckling och adekvat medicinsk utrustning Fortsätt prioritera investeringar i missgynnade geografiska områden och befolkningsgrupper för att minska socioekonomiska ojämlikheter. Samla in och övervaka data uppdelade efter socioekonomiska egenskaper för att bättre ta itu med ojämlikheter i tillgång till och användning av hälso- och sjukvård av hög kvalitet ³⁴.
Genomföra strategier för att förbättra budgetgenomförandet, utnyttjandet av utvecklingsbudgeten och utbetalningen av medel³⁵.

5.Slutsatser
Hälso- och sjukvårdsutgifterna i Kenya har visat en gradvis ökning under de senaste åren, men hälso- och sjukvårdssystemet är fortfarande underfinansierat, med en befolkningshälsoutgifter som är lägre än det afrikanska genomsnittet. Detta har lett till betydande hälsoutmaningar, såsom hög mödradödlighet och bördan av icke-smittsamma sjukdomar, vilket påverkar både befolkningens hälsa och landets ekonomiska produktivitet. Även om tidigare studier har visat ett positivt samband mellan hälso- och sjukvårdsutgifter och ekonomisk tillväxt i Kenya, kvarstår oron över utgifternas effektivitet och resursfördelningen.
I grund och botten är kopplingen mellan sjukvårdskostnader och ekonomisk tillväxt i Kenya mångfacetterad och kräver ett holistiskt tillvägagångssätt. Resultaten av denna forskning har betydande konsekvenser för beslutsfattare och intressenter som är involverade i utformningen av Kenyas ekonomiska politik och hälsovårdspolitik. Eftersom Kenya strävar efter hållbar ekonomisk utveckling är det absolut nödvändigt med en samordnad insats för att optimera hälso- och sjukvårdsutgifterna, ta itu med ineffektivitet och prioritera hälsoresultat. Vägen framåt innebär att implementera evidensbaserad politik som anpassar hälso- och sjukvårdsinvesteringar med bredare ekonomiska utvecklingsmål och därigenom skapar ett hälsofrämjande, mer produktivt och ekonomiskt levande Kenya³⁶.